Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Syskon ärver enligt den legala arvsföljden, alltså den följd som följer enligt ärvdabalken (ÄB), först efter att det inte finns bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) och att en eller båda föräldrarna är avlidna (2 kap. 1 och 2 § ÄB). Om ett syskon är avlidet träder dess avkomlingar in. Syskonen får alltså dela på den halva som skulle tillfallit föräldern om denne levde. Om bägge föräldrar avlidit får syskonen dela på hela arvet. Om både föräldrar och syskon avlidit kommer arvet tillfalla syskonens bröstarvingar. Detsamma gäller om endast ett av flera syskon avlidit. Halvsyskon har arvsrät
Bröstarvinge kunde inte bevisa fordring, tvingas betala tillbaka miljonbelopp till mammans dödsbo 2021-03-25 Hovrätten för Västra Sverige har i en dom från den 23 februari 2021 avgjort en tvist mellan tre syskon avseende laglottskränkning då det ena syskonet över tid fått flertal gåvor av högt värde samt penningutbetalningar av den avlidne mamman Bröstarvinge kan naturligtvis välja att inte påkalla jämkning av testamentet. Det är enbart bröstarvingar som har rätt till laglott. En arvlåtare som inte efterlämnar bröstarvingar kan fritt testamentera bort hela sin kvarlåtenskap. En arvlåtare A efterlämnar 300 000 kronor och två helsyskon, B och C, som arvingar Bröstarvinge. Bröstarvingar är ett arvsrättsligt begrepp för avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn blir bröstarvinge i sin förälders ställe om föräldern dött
Vad gäller bröstarvingar är möjligheten att göra arvsavsägelse inskränkt. En bröstarvinge kan inte, med bindande juridisk verkan, avsäga sig sin rätt till laglott. Om en bröstarvinge avsäger sig rätten till arv, men ångrar sig när arvlåtaren har dött, har bröstarvingen alltså fortfarande rätt att få ut sin laglott Oavsett om man är halvsyskon, eller helsyskon, så ärver alltid barn, vilka ju är bröstarvingar, sina föräldrar. Men tidpunkten man ärver är däremot lite olika. Särkullbarnet (halvsyskon) ärver alltid sin förälder när denne avlidit Bröstarvingar är alltid barn till den som har avlidit. Finns inga barn, ärver ens föräldrar. Finns det inga föräldrar, då ärver ens syskon eller deras barn. Finns det inga syskon, då ärver ens far- eller morföräldrar och deras barn. Det blir då ens moster, faster och morbror och farbror. Och här tar arvsordningen slut Arvet efter Peter fördelas så att Peters mor ärver hälften 1/2, medan den andra hälften ska delas mellan syskonen. Helsyskonet får 1/4 av arvet medan halvsyskonets båda barn får 1/8 vardera. Så länge det finns någon arvinge inom en arvsklass är samtliga i nästa arvsklass uteslutna från arv. TREDJE ARVSKLASSEN
Det innebär att bröstarvingar (barn, barnbarn osv), föräldrar, syskon och syskonbarn kan ha rätt till efterarv. Däremot saknas rätt till efterarv för den tredje arvsklassen , där mor- och farföräldrar samt deras barn ingår Enligt den svenska arvsordningen finns tre arvsklasser: bröstarvingar, syskon- och föräldrar och till sist mor- och farföräldrar samt föräldrars syskon. Kusiner har ingen arvsrätt. I regel finns ingen särskild mall att följa vid ett arvskifte, vilket beror på att varje situation är så pass unik Vem räknas som bröstarvinge? Regler om arv och vem som får ärva finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap 1 § ÄB är bröstarvingar arvlåtarens avkomlingar, alltså barn och barnbarn. Din situation Dina barns far är inte dina barns bröstarvinge om något av dem går bort I första hand ärver makar och/eller bröstarvingar. Därefter föräldrar, syskon, syskonbarn och avlägsen släkt. Kusiner ärver inte varandra. Bröstarvinge
I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Bröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken kommer detta inte vara giltigt då detta syskon är en bröstarvinge och därmed har rätt till sin laglott. I ert fall utgörs laglotten av en sjättedel av arvet (ni är tre syskon, därmed finns tre arvslotter: hälften av arvslotten är laglotten). Huset värderas vid gåvotillfället Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. Kusiner är inte arvsberättigade. Om det inte finns arvingar i någon av de tre arvsklasserna och inte heller något testamente så tillfaller arvet den allmänna arvsfonden
Detta innebär att det endast går att testamentera bort hälften av kvarlåtenskapen när det finns bröstarvingar. Denna begränsning gäller dock inte till förmån för syskon. Du har alltså möjlighet att genom testamente bestämma att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla någon annan än dina syskon Bröstarvingar som är så kallade särkullbarn kan, tillskillnad från gemensamma barn, begära ut sin laglott direkt och inte behöva respektera den efterlevande makens arvsrätt. Särkullbarn kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och istället ärva vid efterlevande maken bortgång, 3 kap. 1 § ÄB Därmed kommer bröstarvingar som före bortgången fick en gåva se sin del av arvet reduceras med motsvarande värde. En gåva till en person som är vanlig arvinge kommer inte automatiskt räknas som förskott på arv. Exempelvis om givaren ger en gåva till ett syskon eller någon annan utpekad arvinge
Finns det inga bröstarvingar och ingen make går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det alltså arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne En bröstarvinge som direkt erhållit hela sitt arv efter den först avlidne ärver inte något alls efter en sist avlidne (som saknar egna arvingar). Däremot ärver ett syskon till den först avlidne allt efter den sist avlidne En bröstarvinge är berättigad att utfå sin laglott i egendom som hen fritt kan förfoga över utan hinder av ett testamentsförordnande som inskränker förfoganderätten över kvarlåtenskapen, till exempel en nyttjanderätt eller avkomsträtt (7 kap. 5 § ÄB)
En person som ligger på dödsbädden kan dock inte ge bort en gåva som resulterar i att en bröstarvinge inte får ut sin laglott, alltså hälften av arvslotten. Om din makes pappa anses ha haft rättshandlingsförmåga och uttryckligen angett att gåvorna inte ska betraktas som förskott på arv bör din make åtminstone ha rätt till ett arv som motsvarar hälften av hans arvsandel 2§ Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes förälder syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5§§, 6§ tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken 1:a arvsklassen - bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn) 2:a arvsklassen - föräldrar och syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn 3:e arvsklassen - far- och morföräldrar och deras barn Kusiner ärver inte varandra. Arvsklasserna är rangordnade Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten. Det går alltså inte att göra ett barn arvlöst, förutsatt att det finns tillgångar i boet. Saknas make eller bröstarvingar ärver den avlidnas far och mor hälften var. Finns ingen eller bara en av föräldrarna i livet ärver syskon, även halvsyskon Den tredje arvsklassen utgörs av mor- och farföräldrar samt deras barn dvs farbröder, fastrar, morbröder och mostrar till den avlidne. En förutsättning för att dessa skall ärva är att det inte finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskonbarn efter den avlidna. Kusiner är dock inte arvsberättigade
Svaret på den frågan är i första hand beroende av om man har barn, så kallade bröstarvingar. Om arvlåtaren har bröstarvingar är personens rätt att bestämma över sin kvarlåtenskap begränsad. Nedan ska jag kortfattat beskriva varför man inte får göra precis som man själv vill med de tillgångar man efterlämnar när man har barn Arvsklasser är de tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i. I första arvsklassen finns den avlidnes barn (bröstarvingar) eller, då barnet är avlidet innan förälderns bortgång, barnbarn som då träder i sin avlidna förälders ställe (s.k. istadarätt).Första arvsklassen är den enda arvsklass som inte kan göras helt arvlös, då bröstarvingarna alltid har rätt till sin.
Bröstarvinge: Barn, eller barnbarnsbarn eller barnbarns barnbarn, osv, till den som lämnar arv efter sig. Bröstarvingar har en speciell rättighet: De har alltid som minst rätt till sin. Om en annan arvinge än en bröstarvinge, t ex ett syskonbarn, har fått en gåva under arvlåtarens livstid, ska den gåvan ses som förskott på arv bara i de fall då arvlåtaren har velat det (t ex genom att arvlåtaren skrivit så i gåvobrevet) Finns det inga bröstarvingar, ärver i tur och ordning den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. Saknas även arvingar i klass 2, ärver den avlidnes far- och morföräldrar och i andra hand deras barn (dvs fastrar, farbröder, mostrar och morbröder). Här upphör den legala arvsordningen, dvs kusiner m fl ärver inte
Skulle man vara tre syskon, så är arvslotten en tredjedel av allt det som den avlidne har ägt, och så vidare. En laglott är hälften av arvslotten. Laglotten är beroende av hur många som är bröstarvingar. Säg att den avlidna har testamenterat så att någon bröstarvinge skulle bli helt utan ett arv arvsrätten till övriga syskon. Fideikommissen innebar att den äldsta sonen som var bröstarvinge fick ärva allt och därmed inte hade någon skyldighet att lösa ut sina syskon. På så sätt kunde fastigheten leva kvar i släkten i flera generationer Säg att det ena barnet har dött, men har ett barn som är i livet - då träder barnbarnet till den döda - in som bröstarvinge och delar då på en tredjedel av arvet. Om sonen eller dottern som har gått bort, inte har något barn eller aldrig har haft det, går istället arvet till de andra två syskonen som finns kvar i livet
Arvingar delas in i tre olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne 2 § Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott Som ensamstående får dina bröstarvingar hela ditt arv. 3. Ensamstående utan bröstarvingar (andra arvsklassen) Som ensamstående utan bröstarvingar ärver i första hand föräldrar till dig hälften var. Om någon av dem eller båda har gått bort ärver i andra hand dina syskon eller deras bröstarvingar. 4
Det ska dock i sammanhanget nämnas att om värdet av gåvan som givits en bröstarvinge varit väldigt stort och syftet med gåvan varit att snedfördela arvet kan de andra bröstarvingarna begära att gåvans värde ska räknas med vid bestämning av laglotten. Vad man givit ett barn i gåva kan då barnet delvis behöva betala tillbaka Halvsyskon är de som endast har en gemensam förälder. Om halvsyskonens gemensamma förälder har avlidit och det avlidna syskonet inte var gift, inte har några bröstarvingar och inte har skrivit ett testamente så ärver halvsyskonen det avlidna syskonets kvarlåtenskap Finns det inte några bröstarvingar ärvs den avlidnes egendom av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna ärvs egendomen av den avlidnes syskon. Har något av syskonen tidigare avlidit ärver dess barn. Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar Denna artikel förklarar på ett enkelt sätt den legala arvsordningen och de olika arvsklasserna. Du lär dig vem som har rätt till arv och hur fördelningen av arv i olika arvsklasser fungerar. Du får dessutom veta vilken inverkan ett testamente har på den legala arvsordningen och en hel del annat
Vi är två syskon vars båda föräldrar är i livet. Kan våra föräldrar testamentera en större del av sin kvarlåtenskap till min bror än till mig? När det gäller bröstarvingar som ni båda är så finns det en begräsning i ärvdabalken som säger att bröstarvingar (barn till den avlidna) alltid har rätt till sin laglott 2 § Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidna maken eller dennes föräldrar, syskon eller syskons avkomling, skall, om inte annat sägs i tredje stycket eller i 3-5 §§, 6 § tredje stycket eller 7 § tredje stycket, hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem som då har den bästa arvsrätten efter den först avlidna maken Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott För den som har bröstarvingar (dvs. barn samt barnbarn och barnbarnsbarn) Kan mina andra syskon kräva tillbaka något av det jag fått den dagen min mor går bort? Britta Nyström 16 december, 2019 Svara. Vi ger vårt hus som en gåva till dottern, taxeringsvärdet är 4,35 miljoner
Om det inte finns några bröstarvingar så ärver den avlidnas föräldrar. Är någon av dem avliden ärver den . avlidnas syskon, eller om syskonet är avlidet, syskonbarn och så vidare. Lever inte den avlidnas föräldrar, syskon eller syskons barn och så vidare, ärver farfar, farmor, morfar och mormor. Om någon av dem är avlidna, ärve I första hand ärver bröstarvingar, dvs. barn till den avlidne. När det inte finns bröstarvingar ärver istället föräldrarna. Om föräldrarna är avlidna ärver syskonen och när syskonen är avlidna ärver syskonens barn det som syskonen skulle ha ärvt
Laglott är en lagstadgad rätt för bröstarvinge att ärva hälften av sin arvslott. Arvslotten motsvarar hela den avlidne förälderns kvarlåtenskap. Om det är tre syskon är vardera syskons arvslott 1/3 och deras laglott blir därmed 1/6 släkting (bröstarvinge, förälder, syskon) till: Namn (den enskildes personuppgifter) Personnummer . eller omyndig som fyllt 16 år huvudman . Ställföreträdare är (god man, förvaltare eller förmyndare. 7) Namn Typ av ställföreträdarskap jag går med på ovanstående åtgärd jag motsätter mig ovanstående åtgärd. 8. Underskrif Mina syskon, som äger majoriteten av fastigheten bestämde i våras att den skulle säljas på öppna marknaden. Det gick jag med på det. Efter ca ett halvår ångrar de sig och vill inte sälja. Det blev mycket besvärligt för mig som räknat med pengar att ge mina barn till husköp Inget fel i det heller, lever man ogift, saknar bröstarvingar och testamente så har man ingen plan vem ska ärva förutom den naturliga arvsgången. Ser ingen anledning till att Bosse inte skulle ärva och ta ut det han har rätt till - de är ju ändå syskon trots allt Syskon Med syskon avses hel- och halvsyskon. Ingen åtskillnad görs mellan dem. I avlidets syskons ställe inträder kvarvarande syskon om inget annat anges. Syskonbarn Med syskonbarn avses syskons bröstarvingar. Åtskillnad görs inte mellan hel- och halvsyskonbarn. I avlidet syskonbarns ställe inträder dennes bröstarvingar
Då ett av er syskon får köpa en fastighet till taxeringsvärde och marknadsvärdet ligger högre, ska mellanskillnaden anses som ett förskott på arv till bröstarvinge och avräknas från dennes arvsandel när det blir aktuellt för er att ta arv efter er mor Förslag till riksdagsbeslut. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att en ny bestämmelse av följande lydelse införs i 1 a § lagen (1988:609) om målsägandebiträde: Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att en ny bestämmelse av följande lydelse införs i 1 a § i lagen (1988:609) om målsägandebiträde: Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett målsägandebiträde skall ett.
5) föräldrar, syskon och syskons bröstarvingar som genom arv förvärvat ett under 4.000 m 2 stort markområde, 6) en hyresgäst för att besitta fast egendom under högst 36 månader, 7) en näringsidkare för fast egendom som skall användas vid näringsutövning, på områden som i antagen plan reserverats för sådant ändamål oc I vissa fall finns det inga bröstarvingar och då ärver den avlidnes föräldrar. Om den avlidnes föräldrar är döda tillfaller arvet den avlidnes syskon. Om ett eller flera av syskonen dött går den avlidnes arv till dennes barn. Om varken föräldrar, syskon eller syskonbarn finns i livet ärver den avlidnes far- eller morföräldrar I avlidet barns ställe träder dennes bröstarvingar. Efterlämnar den avlidne inga egna bröstarvingar skall den avlidnes del tillfalla övriga här nämnda syskon, eller för det fall att även syskon är avlidet, dennes bröstarvingar. Frågan gäller i denna mening, I avlidet barns ställe träder dennes bröstarvingar Den andra arvsklassens arvingar har bara rätt till arv om det inte finns någon bröstarvinge i första arvsklassen. Om så är fallet ärver i första hand den avlidnes föräldrar hälften var. Är en av föräldrarna avlidna ärver den avlidnes syskon och halvsyskon den del som annars skulle tillfallit den avlidna föräldern
Enligt ärvdabalken är huvudregeln att föräldrarna till din bortgångne får var sin hälft av arvet om det saknas bröstarvingar. Om någon av föräldrarna är döda delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. Om ett syskon har avlidit får dess barn arvet i stället och varje gren tar då lika lott Om man är ensamstående samt saknar bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskons bröstarvingar så ärver den dödes far- och morföräldrar och deras barn. Efter farbröder, fastrar, morbröder och mostrar upphör den legala arvsrätten. Kusiner och mer avlägsna släktingar ärver alltså inte enligt lag Det en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente ska inte omfattas av den efterlevande makens arvsrätt så länge inte det jämkade testamentesvillkoret gäller till förmån för den efterlevande maken, 7 kap. 3 § 2 st. ÄB. Detta innebär att den efterlevande makens förtursrätt till arvet inte gäller egendom som arvlåtaren testamenterat till någon annan än den. kan hänföras bröstarvingar, föräldrar och syskon (prop. 1987/88:124, 2 s. 175). U.P. kan, som systerson till S.N., inte anses omfattas av begreppet närmaste släkting enligt 16 kap. 7 § föräldrabalken. Vad U.P. har anfört i fråga om Attunda tingsrätts beslut ändrar inte denn Eventuella inskränkningar i rätten att testamentera bort egendom förekommer framförallt ifall testatorn har bröstarvingar. Även det faktum att testatorn vid sin död var gift kan i viss mån inverka på rätten att testamentera bort egendom. Begreppet bröstarvingar syftar på den avlidnes avkomlingar; barn, barnbarn och så vidare
De som kan vara arvingar enligt den legala arvsordningen är make/maka, bröstarvingar (barn), föräldrar, syskon, mor-/farföräldrar eller syskon till föräldrarna. Sambo och arvingar efter en tidigare avliden make/maka kan i vissa fall också bli dödsbodelägare Om den avlidne var ogift eller saknar bröstarvingar är det istället den avlidnes föräldrar som får dela lika på arvet. Om någon av föräldrarna gått bort är det den avlidnes syskon (även halvsyskon) som får dela lika på den avlidne förälderns del. Om något syskon har avlidit är det dennes barn som får ärva 2 § Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon a
Hej, Min makes far har nyss avlidit och hade mindre än 3 månader innan dödsdagen skrivit ett gåvobrev som innebar att två av fadern och moderns gemensamma barn, alltså min makes syskon, skulle ärva 800 000 kr var i form av andel i bostadsrättslägenheter. Min make fick inte någon gåva utan endast hans två helsyskon. Det [ I de fall den avlidne inte har några bröstarvingar är den första arvsklassen är uttömd och då träder den andra arvsklassen in. Denna arvsklass består av den avlidnes föräldrar och syskon, ÄB 2:2. Syskonen ärver endast i de fall någon av föräldrarna är avliden, då de får dela på den bortgångne förälderns lott Delägare i dödsboet ärver. Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet. I Sverige ärver man inte skulder. Vem som ärver beror på om den döda var gift eller inte och om det finns barn.. Ibland kan det finnas äktenskapsförord och testamente som säger att vissa saker ska gå till en särskild person eller organisation
Den första arvsklassen - innefattar den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn och deras barn. Skulle den avlidnes barn inte vara i livet, går arvet istället till barnets bröstarvinge. Den andra arvsklassen - föräldrar och syskon Det är alltså den först avlidne makens bröstarvingar, fader och moder, syskon eller syskonbarn. Släktingar som tillhör arvsklass III, dvs far- och morföräldrar och deras barn (morbröder och fastrar m fl), har inte rätt till efterarv Finns det alltså några arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne För den som har bröstarvingar (dvs. barn samt barnbarn och barnbarnsbarn) och vill ge bort pengar, är det viktigt att känna till att bröstarvingar alltid har arvsrätt och rätt att få ut sin laglott
Jag trodde inte att man räknas som bröstarvinge, men om du ser i inlägg #3 så menar h*n att man har arvslott som halvsyskon (och halsyskonbarnen om halvsyskonet inte lever?). Är bröstarvinge och rätt till arvslott olika ord för samma sak, kanske? Min halvfaster är ju inte gif och har inga barnt Bröstarvingar är den avlidnes arvingar i rakt nedstigande led, dvs. barn, barnbarn, barnbarnsbarn o.s.v. D Om den avlidne efterlämnar tillgångar som inte täcker mer än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet kan dödsboet avvecklas genom en dödsboanmälan istället för en bouppteckning Arv är bruket att föra vidare egendom, titlar, skulder och skyldigheter när en individ dör. Arv genom bördsrätt har länge spelat en viktig roll i vissa samhällen. De seder och lagar som finns kring arv varierar över plats och tid. Enligt gammal germansk rätt ärvdes egendom till följd av släktskap. Testamente var okänt och arv härleddes helt enligt släktskap oavsett hur. Arvslott är den del av den avlidnes tillgångar som enligt lagen tillfaller den avlidnes arvingar. Med arvingar avses i första hand bröstarvingar vilka är barn, barnbarn och så vidare. I det fall ett testamente saknas är arvingarnas del av arvet 100%
* Finns inget testamente så är närmaste arvingar syskon eller halvsyskon när Bertil går bort. * Finns inget testamente eller andra syskon så står halvbroderns son på tur att ärva. * Han kan ge bort pengarna eller testamentera bort dem utan problem, se tidigare inlägg gällande arvslott och bröstarvinge Arvsklass - Ärvdabalken reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person skall fördelas. Lagen delar in arvtagarna i tre arvsklasser:. Första arvsklassen Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes bröstarvingar. Med bröstarvingar menas den avlidnes avkomlingar i rakt nedstigande led, dvs barn, barnbarn osv förmyndare och närmaste släktingar, det vill säga bröstarvingar, föräldrar och syskon. Andra personerär inte formellt behöriga att ansöka om god man. De kan emellertid anmäla behov av god man eller förvaltare till överförmyndaren